Det är svårt.

Det är inte så himla lätt att hålla humöret uppe när väldigt (väldigt!) mycket skiter sig för en. Jag känner att det plötsligt är svårt att undvika att bli helt och hållet grå - och tycka att allt är sämst. Det blir lätt att tycka väldigt synd om sig själv och viljan att få utlopp för mina aggressioner har inte varit större. Det kan jag säga i dagsläget.

Tur att det någon gång kommer att vända då mänskligheten inte kan vara emot mig i oändlighet. Otur borde följas av tur. Eller så är det tvärtom.